Etikettarkiv: BADA

HBs publiceringspolicy

Publicerat av

Högskolans publiceringspolicy är från 2007 och mycket har hänt sedan dess. Forskningsfinansiärer t.ex. har fått ögonen upp för Open Access och ställer krav på forskare som får pengar från just dem och det finns bevis på att forskning som läggs ut fritt tillgänglig får mer spridning med citeringar osv.

Vi på högskolan håller just nu på att omarbeta policyn. Syftet med omarbetningen är bl.a. att tydliggöra högskolans ställning till Open Access. Policyn säger att alla anställda vid högskolan ska registrera sina publikationer i BADA och uppmanas även att publicera sina artiklar i fulltext i BADA. I policyn står det också att anställda vid HB rekommenderas att publicera sig i tidskrifter som av Vetenskapsrådet räknas som internationellt erkända tidskrifter och i sådana tidskrifter som stärker samarbetet mellan akademin och professionen.

Hur går dessa två kraven ihop om erkända tidskrifter och Open Access? Parallellpublicering är svaret. Om du inte hittar en tidskrift som är både Open Access och erkänd så kan du välja att publicera i den erkända tidskriften eftersom du lägger ut din slutversion av artikeln i BADA. För att hitta Open Access-tidskrifter besök DOAJ.

Tidigare i oktober kom en rapport om Open Access vid svenska lärosäten i vilken det framgår att i stort sett alla svenska universitet och högskolor arbetar för att främja Open Access. I rapporten framgår t.ex. att Chalmers kräver att ALLA forskningspublikationer görs fritt tillgängliga inom sex månader eller vid undantagsfall senast 12 månader efter publicering. Det finns även en tydlig uppmaning att inte överlåta sina rättigheter till förlagen eller åtminstone försäkra sig rätten att parallellpublicera. I jämförelse med Högskolan i Borås publiceringspolicy är Chalmers policy mycket starkare formulerad. Än så länge rekommenderar vi bara Open Access-publicering och vi har inte något beslut om obligatorisk fulltextpublicering så som t.ex. Högskolan i Jönköping, Karolinska Institutet,KTH och SLU har, inte ens när det gäller avhandlingar skrivna vid högskolan. Detta är sådant som diskuteras i samband med revideringen av HBs publiceringspolicy.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-25

Av: Pieta Eklund

Publicera Open Access

Publicerat av

Open Access publicering betyder att forskaren väljer att publicera sin artikel i en Open Access-tidskrift. Dessa tidskrifter är fritt tillgängliga för alla på internet för t.ex. läsning, nerladdning och citering.  Forskningsresultat är tillgängliga för alla med internetuppkoppling och inte bara dem som har råd att betala för en prenumeration Med Open Access-publicering blir din artikel synligare, den får mer citeringar och genomslagskraft.

Att publicera sig Open Access påverkar inte kvaliteten utan artiklarna genomgår samma vetenskapliga granskning som artiklarna i traditionella vetenskapliga tidskrifter. En skillnad däremot är att Upphovsrätten stannar hos författaren istället för att skrivas över till ett tidskriftsförlag.

Open Access-tidskrifter startades som alternativ till den traditionella tidskriftsmarknaden. Omkostnaderna för publicering finansieras oftast med article processing charge (APC), medlemsavgifter eller genom stöd från forskningsinstitutioner och till viss del även via reklam. Publiceringsavgift varierar i storlek och kan vara från $US 1000 till $US 3000. Det går att söka pengar för att kunna betala avgiften eller så kan du redan i din forskningsansökan inkludera en publiceringsavgift (APC).

Open Access-tidskrifter kan du hitta via DOAJ (Directory of Open Access Journals). Där listas tusentals tidskrifter ämnesvis. Man ska dock vara uppmärksam och undersöka förlagen då det har, som följd av Open Access, dykt upp oseriösa förlag. Dessa förlag säljer dyra prenumerationer av sina tidskrifter till biblioteken eller vänder sig direkt till forskaren för att få tag i APC-pengarna. Du kan läsa om förlagen i Universitetslärarennummer 15/11. I artikeln finns ett antal kriterier som Caroline Sutton menar kännetecknar ett seriöst OA-förlag och OA-tidskrift. Caroline Sutton är ordförande för OASPA, en internationell branschorganisation för OA-förlag. Hon menar att på tidskriftens eller förlagets hemsida bör en rad uppgifter framgå:

  1. Tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns organisationen.
  2. Väl redovisat peer-review-förfarande. (absolut viktigaste punkten)
  3. Vilka som är med i redaktionskommittén, med fullständigt namn och helst också hemuniversitet.
  4. Licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln, så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online.
  5. Det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål. (Universitetsläraren, 2011, 15/11)

Ytterligare några punkter som man kan tänka på är: inbjudan att skriva en artikel välskriven, vilka andra författare har publicerat i tidskriften och vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Både på Lunds Universitet och på Blekinge Tekniska Högskola finns bra sidor om tveksamma OA-förlag. Om du har blivit kontaktad av ett förlag som du inte känner till eller är tveksam till, tveka inte att kontakta Bibliotek & läranderesurser.
Parallellpublicering är också ett sätt att publicera sig Open Access. Det betyder att du tillgängliggör din vetenskapligt granskade artikel fritt tillgängligt via BADA (Borås Academic Digital Archive).

Parallellpublicering är också ett sätt att möta kraven från forskningsfinansiärer som kräver Open Access.  Det finns studier som visar att parallellpublicering ökar citeringsfrekvensen av artiklarna. Det är också bra att veta att 90 % av förlagen tillåter, utan tillstånd, parallellpublicering i författarens heminstitutions arkiv. Då är det författarens slutgiltiga version, inte förlagets publicerade version som kan läggas i BADA. Det enda som behövs är en komplett referens till förlagets version. Det kan finnas en embargoperiod, vilket betyder att artikeln får publiceras efter en viss tid men allt detta tar BADA hand om. Om du vill läsa själv vad förlagen tillåter kan du besöka Sherpa/Romeo.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-24

Av: Pieta Eklund