Datahanteringsplan, på engelska data management plan, är en term som dyker upp i många sammanhang nu för tiden. Internationellt är det inte ovanligt att finansiärer kräver att en datahanteringsplan skickas med tillsammans med ansökan om forskningsmedel, och det är en utveckling vi med stor sannolikhet kommer få se mer av även i Sverige. Det är därför av hög vikt att kunskapen kring datahanteringsplaner ökar bland forskare verksamma i Sverige.
En datahanteringsplan är i stora drag vad det låter som, det är en plan över hur du planerar att hantera dina data. Det är ett dokument som beskriver vad som ska ske med forskningsdata under och efter forskningsprojektet och besvarar frågor som var och hur data ska lagras, hur och om de ska tillgängliggöras, och vad för typ av data det rör sig om. Men en datahanteringsplan är mer än bara ett administrativt dokument. Används det rätt kan det förenkla forskningsprocessen både under tiden forskningen utförs och efter forskningsprojektet är avslutat.
Den kanske viktigaste aspekten av en datahanteringsplan är att den förenklar för dig som forskare att återvända till ett visst forskningsprojekt och dina data i framtiden. En genomarbetad datahanteringsplan möjliggör för dig att snabbt och enkelt sätta dig in i exakt vilka data du tidigare använt, hur de spelar in i din forskning, och varför du tagit vissa beslut.
Vad innehåller en datahanteringsplan?
Svensk Nationell Datatjänst (SND) har tagit fram en checklista för vad en datahanteringsplan bör innehålla. Checklistan innehåller frågor om bland annat juridiska aspekter, administrativa uppgifter, insamling av data, dokumentation av metadata, datahantering, och en hel del mer. Genom att gå igenom checklistan och reflektera över vilka aspekter som är applicerbara på din forskning har du besvarat ett antal av de viktiga frågorna som har med forskningen att göra. Den säkerställer att frågor om insamling och tillgängliggörande av data är genomtänkta redan innan datainsamlingen påbörjas, vilket kan leda till en säkrare forskningsprocess.
Ett levande dokument
Datahanteringsplanen är inte tänkt att vara ett dokument man fyller i innan man ansöker om forskningsmedel och sedan låter ligga. För att få ut så mycket som möjligt av dokumentet bör det också uppdateras allt eftersom forskningsprocessen fortlöper. Varje gång du gör en förändring i dina data – tar bort eller lägger till kolumner, byter namn på något, ändrar urvalskriterier eller definitioner, med mera – ska detta nedtecknas i datahanteringsplanen.
Varför ska du ha en datahanteringsplan?
Det finns flera goda skäl till varför du bör skriva en datahanteringsplan utöver att det är ett krav från vissa finansiärer. Det är bland annat ett utmärkt sätt att strukturera upp sin forskning och redan i god tid reflektera över ett antal viktiga beslut. Om ni är ett forskningslag är det ett sätt att säkerställa att alla är medvetna om sina ansvarsområden och att ni är med på allt de andra i forskningslaget gör. Det förenklar dessutom uppgiften att på ett enkelt och smidigt sätt beskriva sina data om du tänker publicera dem efter projektet. Om du skriver ner alla beslut du tar gällande forskningen under tiden du arbetar med det är det enkelt att gå tillbaka och kolla varför du gjort vissa val vid ett senare tillfälle. Om någon ifrågasätter dina data eller din arbetsprocess har du ett dokument som är enkelt att använda för att motivera dina val och beslut. Det kan ju dessutom vara så att du vill återvända till forskningen flera år senare för att göra uppföljningar eller fortsatta studier. Att då ha ett dokument som både beskriver processen, metadatan, hur data är insamlat och mycket mer underlättar också avsevärt.
Kristoffer Karlsson