Etikettarkiv: DOAJ

DOAB – Böcker öppet tillgängliga

Publicerat av

För snart en vecka sedan lanserades Directory of Open Access Books (DOAB) som är ett komplement till Directory of Open Access Journals (DOAJ). DOAB är en service för att tillgängliggöra och samla vetenskapligt granskade böcker utgetts under open access-licens till ett ställe. DOAB är sökbar och det finns länkar till fulltext böckerna, antingen via utgivaren eller via det institutionella arkivet där boken finns.

doabSyftet men den nya tjänsten är att synliggöra open accessböcker och skapa en värdefull resurs för både forskare, bibliotek och andra som är intresserade av att läsa vetenskapliga böcker. Just nu finns det strax över 20 utgivare med ca 750 open accessböcker och fler väntar på att bli publicerade. Målet är att under kommande månaderna öka antalet publicerade böcker i tjänsten. DOAB är öppen för utgivare som ger ut vetenskapligt granskade böcker open access.

Lars Bjørnshauge och Salam Baker Shanawa som har utvecklat DOAB har även varit med och utvecklat DOAJ.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2013-04-19

Av: Pieta Eklund

Planera din publicering

Publicerat av

Redan när man ansöker om anslag för ett forskningsprojekt bör man börja planera sin publicering, t.ex. genom att i budgeten inkludera en summa för publicering i Open Access-tidskrifter. Det finns många frågor att fundera på när man ska välja vilken tidskrift man ska skicka sitt manuskript till. Man måste ta hänsyn till sannolikheten att manuskriptet blir accepterat, vilken impact artikeln kan ha och då måste man tänka på tidskriftens trovärdighet, anseende och synlighet men kanske även filosofiska och etiska frågor så som måste författaren överlåta sina rättigheter till förlaget, behandlar förlaget sina författare rättvist och hur är kostnaderna för biblioteken. Utöver dessa aspekter finns det ytterligare några saker att ta hänsyn till såsom tidskriftens granskningsprocess och eventuella förseningar i publikationsprocessen då dessa kan ta månader. Därför blir valet av publiceringskanal kritiskt för publiceringsframgång.

I en artikel av Knight and Steinbach* försöker författarna ta fram en modell för hur man väljer en tidskrift att publicera sig i. De har identifierat fem områden att ta hänsyn till när man planerar publicering: sannolikheten att manuskriptet accepteras, tidskriftens anseende, tidskriftens synlighet och artikelns möjliga impact, sannolikheten för publicering i rätt tid och filosofiska och etiska aspekter så som fri tillgänglighet.  Open Access-tidskrifterna har mognat och man behöver inte offra fördelarna med de traditionella vetenskapliga tidskrifterna om man väljer en Open Access-tidskrift. Många av dessa har utvecklat impact factor, citeringsfrekvens och anseende som är jämförbara med liknande traditionella tidskrifter. De har också en väl utvecklad granskningsprocess, ibland t.o.m. tuffare granskningsprocess än traditionella tidskrifter. OA-tidskrifter har fördelen av att kunskapen sprids snabbare till alla intresserade, inte bara dem som har råd att prenumerera på tidskriften. Läs artikeln för att få tips om hur man väljer en tidskrift att publicera sig i.

Om du har två eller flera likvärdiga tidskrifter att välja mellan så ta reda på deras inställning till Open Access i allmänhet och parallellpublicering i synnerhet. Du bör i första hand välja den som tillåter parallellpublicering eller som är Open Access. När ditt manuskript har blivit accepterat ska du underteckna ett publiceringsavtal. Kontrollera att du behåller rätten att parallellpublicera i BADA men även att du har kvar rätten att använda artikeln i en eventuell avhandling och i din undervisning. Om du har skrivit en bok eller ett kapitel i en bok kan du fråga förlaget om möjlighet till parallellpublicering t.ex. om ett eller två år efter att boken gavs ut första gången. Använd tilläggsavtalet om förlagets avtal inte är tillfredsställande.

Använd DOAJ för att hitta passande Open Access-tidskrift för dig.

Du kan även använda Journal Citation Report (JCR) för att kolla hur olika akademiska tidskrifter är värderade. JCR är en del av Thomson Reuters Web of Science och den är ett verktyg för att jämföra och värdera vetenskapliga tidskrifter inom en mångfald ämnesområden. Det finns citeringsdata från över 8 000 tidskrifter och drygt 3 000 förlag i JCR. För hjälp att använda databasen kontakta Bibliotek & läranderesurser. Thomson Reuters har tidigare i oktober släppt sin bokciteringsindex för Arts, Humanities och Social Science. Nu är det möjligt att söka blad 25 000 böcker och innan året är slut har de som mål att täcka 30 000 centrala böcker publicerade 2005 eller senare inom dessa tre områden. Senare har de som mål att lägga till 10 000 per år.

*Knight, L.V. & Stenbach, T.A. (2008). Selecting an appropriate publication outlet: a comprehensive model for journal selection criteria for researchers in a broad range of academic disciplines. International Journal of Doctoral Studies, vol 3, ss. 59-79.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-28

Av: Pieta Eklund

HBs publiceringspolicy

Publicerat av

Högskolans publiceringspolicy är från 2007 och mycket har hänt sedan dess. Forskningsfinansiärer t.ex. har fått ögonen upp för Open Access och ställer krav på forskare som får pengar från just dem och det finns bevis på att forskning som läggs ut fritt tillgänglig får mer spridning med citeringar osv.

Vi på högskolan håller just nu på att omarbeta policyn. Syftet med omarbetningen är bl.a. att tydliggöra högskolans ställning till Open Access. Policyn säger att alla anställda vid högskolan ska registrera sina publikationer i BADA och uppmanas även att publicera sina artiklar i fulltext i BADA. I policyn står det också att anställda vid HB rekommenderas att publicera sig i tidskrifter som av Vetenskapsrådet räknas som internationellt erkända tidskrifter och i sådana tidskrifter som stärker samarbetet mellan akademin och professionen.

Hur går dessa två kraven ihop om erkända tidskrifter och Open Access? Parallellpublicering är svaret. Om du inte hittar en tidskrift som är både Open Access och erkänd så kan du välja att publicera i den erkända tidskriften eftersom du lägger ut din slutversion av artikeln i BADA. För att hitta Open Access-tidskrifter besök DOAJ.

Tidigare i oktober kom en rapport om Open Access vid svenska lärosäten i vilken det framgår att i stort sett alla svenska universitet och högskolor arbetar för att främja Open Access. I rapporten framgår t.ex. att Chalmers kräver att ALLA forskningspublikationer görs fritt tillgängliga inom sex månader eller vid undantagsfall senast 12 månader efter publicering. Det finns även en tydlig uppmaning att inte överlåta sina rättigheter till förlagen eller åtminstone försäkra sig rätten att parallellpublicera. I jämförelse med Högskolan i Borås publiceringspolicy är Chalmers policy mycket starkare formulerad. Än så länge rekommenderar vi bara Open Access-publicering och vi har inte något beslut om obligatorisk fulltextpublicering så som t.ex. Högskolan i Jönköping, Karolinska Institutet,KTH och SLU har, inte ens när det gäller avhandlingar skrivna vid högskolan. Detta är sådant som diskuteras i samband med revideringen av HBs publiceringspolicy.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-25

Av: Pieta Eklund

Publicera Open Access

Publicerat av

Open Access publicering betyder att forskaren väljer att publicera sin artikel i en Open Access-tidskrift. Dessa tidskrifter är fritt tillgängliga för alla på internet för t.ex. läsning, nerladdning och citering.  Forskningsresultat är tillgängliga för alla med internetuppkoppling och inte bara dem som har råd att betala för en prenumeration Med Open Access-publicering blir din artikel synligare, den får mer citeringar och genomslagskraft.

Att publicera sig Open Access påverkar inte kvaliteten utan artiklarna genomgår samma vetenskapliga granskning som artiklarna i traditionella vetenskapliga tidskrifter. En skillnad däremot är att Upphovsrätten stannar hos författaren istället för att skrivas över till ett tidskriftsförlag.

Open Access-tidskrifter startades som alternativ till den traditionella tidskriftsmarknaden. Omkostnaderna för publicering finansieras oftast med article processing charge (APC), medlemsavgifter eller genom stöd från forskningsinstitutioner och till viss del även via reklam. Publiceringsavgift varierar i storlek och kan vara från $US 1000 till $US 3000. Det går att söka pengar för att kunna betala avgiften eller så kan du redan i din forskningsansökan inkludera en publiceringsavgift (APC).

Open Access-tidskrifter kan du hitta via DOAJ (Directory of Open Access Journals). Där listas tusentals tidskrifter ämnesvis. Man ska dock vara uppmärksam och undersöka förlagen då det har, som följd av Open Access, dykt upp oseriösa förlag. Dessa förlag säljer dyra prenumerationer av sina tidskrifter till biblioteken eller vänder sig direkt till forskaren för att få tag i APC-pengarna. Du kan läsa om förlagen i Universitetslärarennummer 15/11. I artikeln finns ett antal kriterier som Caroline Sutton menar kännetecknar ett seriöst OA-förlag och OA-tidskrift. Caroline Sutton är ordförande för OASPA, en internationell branschorganisation för OA-förlag. Hon menar att på tidskriftens eller förlagets hemsida bör en rad uppgifter framgå:

  1. Tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns organisationen.
  2. Väl redovisat peer-review-förfarande. (absolut viktigaste punkten)
  3. Vilka som är med i redaktionskommittén, med fullständigt namn och helst också hemuniversitet.
  4. Licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln, så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online.
  5. Det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål. (Universitetsläraren, 2011, 15/11)

Ytterligare några punkter som man kan tänka på är: inbjudan att skriva en artikel välskriven, vilka andra författare har publicerat i tidskriften och vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Både på Lunds Universitet och på Blekinge Tekniska Högskola finns bra sidor om tveksamma OA-förlag. Om du har blivit kontaktad av ett förlag som du inte känner till eller är tveksam till, tveka inte att kontakta Bibliotek & läranderesurser.
Parallellpublicering är också ett sätt att publicera sig Open Access. Det betyder att du tillgängliggör din vetenskapligt granskade artikel fritt tillgängligt via BADA (Borås Academic Digital Archive).

Parallellpublicering är också ett sätt att möta kraven från forskningsfinansiärer som kräver Open Access.  Det finns studier som visar att parallellpublicering ökar citeringsfrekvensen av artiklarna. Det är också bra att veta att 90 % av förlagen tillåter, utan tillstånd, parallellpublicering i författarens heminstitutions arkiv. Då är det författarens slutgiltiga version, inte förlagets publicerade version som kan läggas i BADA. Det enda som behövs är en komplett referens till förlagets version. Det kan finnas en embargoperiod, vilket betyder att artikeln får publiceras efter en viss tid men allt detta tar BADA hand om. Om du vill läsa själv vad förlagen tillåter kan du besöka Sherpa/Romeo.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-24

Av: Pieta Eklund