Etikettarkiv: forskningsdata

Hantering av forskningsdata – ett nytt område för biblioteket

Publicerat av

Under våren 2017 har biblioteket deltagit i en utbildning i att hantera forskningsdata. Utbildningen har letts av Svensk Nationell Datatjänst (SND) och har inkluderat flera olika aspekter av hantering av forskningsdata; skapande av datahanteringsplaner, beskrivning av data, filhantering, arkivering och tillgängliggörande av data. Under tre dagar har bibliotekets team för forskarstöd, tillsammans med arkivarie och jurister på högskolan, studerat och diskuterat dessa frågor.  Utbildningen har varit mycket givande, och gett en fördjupad inblick i hur komplexa dessa frågor är, inte minst de juridiska aspekterna kring hanteringen av data. Detta blir speciellt tydligt då forskningen rör sig runt människor, och personuppgifter hanteras.

Efter genomgången utbildning på SND har ett utbildningspaket för forskare arbetats fram, och en test av detta har genomförts under senvåren. Under två halvdagar har fyra forskare vid högskolan deltagit i föreläsningar och workshop runt hanteringen av forskningsdata, med fokus på deras egna data. Att tillsammans med forskare, som är experter på sina egna data, fördjupa diskussionerna ytterligare har varit givande för samtliga inblandade (även forskarna). De forskare som deltagit i utbildningspaketet är Daniel Ekwall, Helena Francke, Katarina Karlsson och Laura Darcy.

Första halvdagen handlade om datahanteringsplaner. Datahanteringsplaner är egentligen ingen nyhet i forskningsprocessen. Det som är en nyhet är att datahanteringsplanen är ett sammanhållet dokument besvarar alla frågor om hur data samlas in, varför, hur den bevaras och vem som har tillgång till den och som behöver uppdateras kontinuerligt under forskningsprocessen. Tidigare har liknande frågor eventuellt tagits upp forskningsmedelsansökningar men inte till samma detaljnivå. Det visades också några verktyg som kan underlätta arbetet med datahanteringsplaner.

Den andra halvdagen användes för att prata om juridiska aspekter på datahantering och arkivering av forskningsdata. Fokus låg på den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft i maj 2018. De fyra forskarna hade många frågor kring hantering av personuppgifter i ljuset av den nya förordningen.

Utbildningen på SND blir grunden för att skapa en arbetsgrupp vid Högskolan i Borås vars uppgift blir att hjälpa forskare med datahanteringsplaner, arkivering av forskningsdata samt tillgängliggörande av forskningsdata. För tillfället går den blivande gruppen under namnet Data Access Unit (DAU). Liknande arbete pågår på de flesta svenska lärosäten då frågan om arkivering och öppet tillgängliggörande av forskningsdata ligger högt på agendan inom EU (Horizon 2020 t.ex. kräver öppet tillgängliggörande av forskningsdata) och i Sverige då det antas att många forskningsfinansiärer framöver kommer att kräva inkluderingen av datahanteringsplan i ansökan om forskningsmedel och öppet tillgängliggörande av forskningsdata.

Vill du att vi kommer till din forskningsgrupp för ett samtal eller workshop kring forskningsdata och datahanteringsplaner? Kontakta oss gärna!

Läs tidigare inlägg om forskningsdata i Forskningsrelaterat.

Vad är en datahanteringsplan bra för?

Publicerat av

Datahanteringsplan, på engelska data management plan, är en term som dyker upp i många sammanhang nu för tiden. Internationellt är det inte ovanligt att finansiärer kräver att en datahanteringsplan skickas med tillsammans med ansökan om forskningsmedel, och det är en utveckling vi med stor sannolikhet kommer få se mer av även i Sverige. Det är därför av hög vikt att kunskapen kring datahanteringsplaner ökar bland forskare verksamma i Sverige.

En datahanteringsplan är i stora drag vad det låter som, det är en plan över hur du planerar att hantera dina data.  Det är ett dokument som beskriver vad som ska ske med forskningsdata under och efter forskningsprojektet och besvarar frågor som var och hur data ska lagras, hur och om de ska tillgängliggöras, och vad för typ av data det rör sig om. Men en datahanteringsplan är mer än bara ett administrativt dokument. Används det rätt kan det förenkla forskningsprocessen både under tiden forskningen utförs och efter forskningsprojektet är avslutat.

Den kanske viktigaste aspekten av en datahanteringsplan är att den förenklar för dig som forskare att återvända till ett visst forskningsprojekt och dina data i framtiden. En genomarbetad datahanteringsplan möjliggör för dig att snabbt och enkelt sätta dig in i exakt vilka data du tidigare använt, hur de spelar in i din forskning, och varför du tagit vissa beslut.

Vad innehåller en datahanteringsplan?

Svensk Nationell Datatjänst (SND) har tagit fram en checklista för vad en datahanteringsplan bör innehålla. Checklistan innehåller frågor om bland annat juridiska aspekter, administrativa uppgifter, insamling av data, dokumentation av metadata, datahantering, och en hel del mer. Genom att gå igenom checklistan och reflektera över vilka aspekter som är applicerbara på din forskning har du besvarat ett antal av de viktiga frågorna som har med forskningen att göra. Den säkerställer att frågor om insamling och tillgängliggörande av data är genomtänkta redan innan datainsamlingen påbörjas, vilket kan leda till en säkrare forskningsprocess.

Ett levande dokument

Datahanteringsplanen är inte tänkt att vara ett dokument man fyller i innan man ansöker om forskningsmedel och sedan låter ligga. För att få ut så mycket som möjligt av dokumentet bör det också uppdateras allt eftersom forskningsprocessen fortlöper. Varje gång du gör en förändring i dina data – tar bort eller lägger till kolumner, byter namn på något, ändrar urvalskriterier eller definitioner, med mera – ska detta nedtecknas i datahanteringsplanen.

Varför ska du ha en datahanteringsplan?

Det finns flera goda skäl till varför du bör skriva en datahanteringsplan utöver att det är ett krav från vissa finansiärer. Det är bland annat ett utmärkt sätt att strukturera upp sin forskning och redan i god tid reflektera över ett antal viktiga beslut. Om ni är ett forskningslag är det ett sätt att säkerställa att alla är medvetna om sina ansvarsområden och att ni är med på allt de andra i forskningslaget gör. Det förenklar dessutom uppgiften att på ett enkelt och smidigt sätt beskriva sina data om du tänker publicera dem efter projektet. Om du skriver ner alla beslut du tar gällande forskningen under tiden du arbetar med det är det enkelt att gå tillbaka och kolla varför du gjort vissa val vid ett senare tillfälle. Om någon ifrågasätter dina data eller din arbetsprocess har du ett dokument som är enkelt att använda för att motivera dina val och beslut. Det kan ju dessutom vara så att du vill återvända till forskningen flera år senare för att göra uppföljningar eller fortsatta studier. Att då ha ett dokument som både beskriver processen, metadatan, hur data är insamlat och mycket mer underlättar också avsevärt.

Kristoffer Karlsson

Forskningsfusk och forskningsdata

Publicerat av

Den fjärde februari sände Vetenskapens värld ett program där ett inlägg handlade om forskningsfusk: vad händer när en forskare blir anmäld för forskningsfusk? Vilka system finns det för att kontrollera och avslöja eventuellt fusk? Det man kom fram till var att strukturen kring att avslöja forskningsfusk varken skyddar den som anmäler eller den som blir anmäld. Ofta ställs ord mot ord. Det är kanske så att en doktorand eller en ung forskare inte vågar säga ifrån då hen är rädd om sin forskningskarriär eller att forskningsinstitutionen inte vågar ta itu med anmälan då det kan innebära förlorat forskningsanslag och anseende.

När oegentligheter upptäcks kan forskningspublikationen dras tillbaka. Det betyder att resultat från den artikeln inte bör användas i framtida forskning. För det mesta dras artiklar tillbaka p.g.a. plagiering, allvarlig feltolkning av resultat, fabricerade forskningsdata eller självplagiering, d.v.s. när textstycken från egna tidigare publicerade texter används utan hänvisning.

Det tillhör forskningen att forskaren har sin forskningsdata välorganiserad samt att anteckningar, lab- och loggböcker finns sparade för att forskningsresultaten skall gå att duplicera och på det sättet prövas. Programmet drar paralleller till idrotten och de dopningskonroller som idrottare rutinmässigt och oanmällt utsätts för. Brian Deer, som upptäckte fusk i den sk. Wakefield-studien om kopplingen mellan vaccin och autism, menar att forskningsvärlden borde kontrolleras på samma sätt som idrottsvärlden: oanmälda besök för granskning av dokumentation från undersökningar etc. Wakefield studien drogs tillbaka tolv år efter publiceringen.

I Sverige har Vetenskapsrådet börjat med att kräva en datapubliceringsplan i samband med ansökan för forskningsanslag. De vill att forskarna ska beskriva om eller hur forskningsdatan kan göras öppet tillgängligt för att eventuellt användas inom andra forskningsprojekt men även för att öppet tillgängliggöra forskningsdata kan ge ökat antal citeringar. Frågan är om den kan ha ett annat syfte också? T.ex. att i framtiden kunna kontrollera forskningsresultaten mot forskningsdatan.

Fram tills för tre år sedan utreddes forskningsfusk av Vetenskapsrådet. Nu handläggs utredningar istället av en nationell myndighet, Centrala Etikprovningsnämnden. Sedan Centrala Etikprovningsnämnden tog över ansvaret har endast fyra fall av misstänkt forskningsfusk utretts. I Vetenskapens värld menar Madeleine Leijonhufvud, professor i straffrätt vid Stockholms Universitet, att det finns behov av ett helt nytt system för att hantera forskningsfusk, t.ex. att utländska experter kallas in eftersom den svenska forskningsvärlden är liten och alla känner alla. Kretsen som kan utreda forskningsfusk är därmed begränsad.

Det finns inte en databas eller källa för att söka för tillbakadragna artiklar. Däremot finns det ett blogg Retraction Watch där det skrivs om tillbakadragna artiklar. Det finns några studier gjorda kring tillbakadragna forskningspublikationer som t.ex. The persistence of error: a study of retracted article on the Internet and in personal libraries och A Comprehensive Survey of Retracted Articles from the Scholarly Literature. Den första undersöker artiklar som trots tillbakadragning fortfarande finns tillgängliga på webben och den senare undersöker tillbakadragna poster inom flera discipliner, inte endast inom medicin och life sciences.

Det som undersökningarna och även de medverkandena i TV-programmet efterfrågar är ett bättre sätt att medvetandegöra och diskutera tillbakadragen litteratur inom olika discipliner samt att skapa ett nytt oberoende system för att utreda forskningsfusk. Kanske ska vi ta efter Norge? Där kan man få fängelse för forskningsfusk.

Se Vetenskapens värld. Inslaget om forskningsfusk börjar ca 21:30 in i programmet. Fusk är ett problem även inom andra områden inom högskole- och universitetsvärlden. Läs nyheten om Stockholms universitet som lägger ner distanskurser p.g.a. fusk.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2013-02-13

Av: Pieta Eklund

Korta nyheter om forskning och publicering

Publicerat av

På sistone har det hänt en del saker i forsknings- och publiceringsvärlden. Här nedan sammanfattas de i korthet.

Alla forskningsfinansiärer står inför gemensamma utmaningar så som att bedöma kvalitet och potential i sina forskningsansökningar. Därför organiserades ett tag sedan ett möte,Global Summit on Merit Review, där chefer för forskningsfinansiärer från 50 olika länder möttes för att diskutera hur bedömning enligt peer review ska gå till. De lyckades enas kring sex övergripande principer och ta första steget mot en global syn på bedömning av ansökningar. Dessa principer handlar om expertgranskning, etik, transparens, objektivitet, lämplighet och förtroende. Nästa möte i ärendet planeras i Berlin under 2013. Då ska forskningsfinansiärer diskutera open access och etikfrågor.  Läs principerna som cheferna lyckades enas kring: Statement of Principles for Scientific Merit Review

Vetenskapsrådet (VR) har lanserat en ny nättidning Curie. VR hoppas skapa ett forum för diskussioner om forskning och forskningens villkor. Läs tidningen Curie här. VR menar att tidningen kommer att fylla ett tomrum som idag finns i samhällsdebatten. De vill att tidningen ska bidra till en diskussion om hur Sverige kan utvecklas till en ännu starkare forskningsnation.  Tidningens målgrupp är de som arbetar med och är intresserade av forskning, så som forskare, beslutsfattare, journalister men även andra som kommer i kontakt med forskning. Syftet med tidningen är att bevaka forskningsfrågor inom alla ämnesområden. Tidningen kommer att uppdateras dagligen och innehålla korta nyheter men även längre reportage om forskningspolitik, forskningsfinansiering men även internationella utblickar, krönikor och bloggar.

I början av april möttes representanter från olika håll i universitets- och forskningsvärlden för att diskutera hanteringen av forskningsdata och open access till forskningsdata. Det var Luleå tekniska universitet som i samarbete med Riksbankens jubileumsfond organiserade workshopen. Den syftade till att samla olika intressenter för att förhoppningsvis finna en gemensam syn på hur forskningsdata ska hanteras. Det kom fram att det behövs nationella riktlinjer och regelverk för samtliga lärosäten och berörda organisationer. De kom också fram till att det behövs en gemensam infrastruktur för hantering av forskningsdata. Lärosätena är ansvariga för att bevara forskningsdata men det saknas en gemensam och accepterad modell och system för digitalt bevarande. En utförlig rapport från workshoppen kan du läsa här. Det bildades också ett nätverk för dem som är intresserade av ämnet. Har du intresse av att vara med? Kontakta Östen Jonsson, LDB –centrum för att komma med i nätverket.

Representanter från högskolan har under våren varit på besök i Bryssel för att lära sig mer om EU Horizon 20/20, ett EU-projekt för forskning och innovation, och högskolans möjligheter att få ta del av de 80 miljarder euro som finns i budgeten. Det som är glädjande för de som stöder open access är att open access kommer att vara normen.  Neelie Kroes vice-president för Eu-kommissionen som ansvarar för EUs digitala agenda säger i samband med Horizon 20/20: ”First, when research is funded by the EU, we will require open access to the results. Whether by ”green” or ”gold” routes.”  Läs Neelie Kroes hela tal här.

Samtidigt som det pågår ett försök att lobba för att Vita Huset ska arbeta för open access,speciellt för den forskning som har betalats med skattepengar, har en federal domstol i USA avvisat huvuddelen av en stämning som tre förlag stod bakom. De hade stämt Georgia State University för att universitetets lärare hade skickat upp upphovsskyddat material i digitalt till sina studenter. Universitetet fick godkänt på alla punkter förutom fem. Så tillämpningen av lagen om copyright varierar mycket och förlagen säger just nu att flera principiella frågor måste lösas så att lärare, bibliotekarie och förlagen kan arbeta vidare.Chronicle of Higer Education har skrivit om domstolens beslut.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-06-12

Av: Pieta Eklund