Vikten av högt rankade tidskrifter minskar

Research Information rapporterar om ny forskning som antyder att vikten av högt rankade tidskrifter har minskat sedan 80- och 90-talet. Forskarna analyserade två grupper av tidskrifter: traditionella högt rankade tidskrifter (NatureScienceProceedings of the National Academy of Science (PNAS), CellLancetNew England Journal of Medicine (NEJM), och the Journal of the American Medical Association (JAMA)) och relativt nya tidskrifter PLoS One, Nano Letters, Advanced Materials, Nature Materials, Journal of Clinical Oncology och Chemical Reviews.

Resultatet visar att de högt rankade tidskrifterna publicerar färre högt citerade artiklar än de gjorde 20-25 år sedan. Samtidigt visar resultatet att andelen högt citerade artiklar som publiceras i de nyare tidskrifterna ökar. De gamla högt rankade tidskrifterna är trots minskningen fortfarande viktiga och prestigefulla att publicera i.

Det finns några orsaker till varför publiceringsmönster förändras. Författarna menar att artiklarna inte är lika förknippade med tidskriften längre då de är tillgängliga i databaser, forskaren behöver inte längre veta exakt volym och häfte för att få fram artikeln. Internet har också gjort spridningen och publiceringen av forskning enklare samt att många av de nya viktiga tidskrifterna är öppet tillgängliga för läsaren. Författarna menar att forskare använder forskning från flera källor än innan, den behöver inte ens vara publicerat i traditionell mening. Det räcker att den finns tillgänglig och går att ladda ner. Sedan citeras den om den är relevant.

Ytterligare en anledning till att antalet högt citerade artiklar publicerade i de gamla högt rankade tidskrifter minskar kan vara att de också refuserar många och det ska gå fort att publicera. Det är kanske bäst att publicera i en tidskrift som färre försöker publicera sig i för att få sin forskning ut snabbare.

Det är kanske mer intressant att publicera i open access tidskrifter för att sedan kunna dela referensen via Twitter, ResearchGate eller andra kanaler för att få snabbare spridning och eventuellt fler citeringar. Det bli ännu viktigare att bedöma enskilda artiklars kvalitet oavsett vilken tidskrift de är publicerade i eftersom publiceringsmönster är dynamiska.

Läs artikeln Are elite journals declining?  i arXiv.org

Text: Pieta Eklund

Problemet med impact factor

Alla vill publicera sin artikel i en tidskrift med en hög impact factor. En hög impact factor betyder att tidskriftens artiklar har citerats av andra. Dock har det visat sig att när vetenskaplig publicering nu blivit elektronisk och det har flytats till webben så har det öppnat helt nya möjligheter att tjäna pengar.

Det är speciellt open access-tidskrifterna som lider av alla de tveksamma tidskrifterna och förlagen som har grundats och vars enda syfte är att tjäna pengar. Människorna bakom dessa tidskrifter har också förstått att impact factor är viktigt för forskare och behovet har skapat ytterligare en marknad, nämligen företag som säljer impact factor för nystartade tveksamma tidskriter.

Jeffrey Beall har skrivit ett inlägg om dessa organisationer.

Nya tidskrifter kan inte ha impact factor då det krävs några års publiceringsverksamhet innan en impact factor kan räknas ut. Så bara för att en tidskrift har en impact factor betyder det inte att tidskriften är bra. Alltså, du måste kontrollera även andra saker när du väljer en tidskrift att publicera i.

Andra saker att kontroller är t.ex.:

Passar tidskriftens ämnesområde dig?
Vilka är med i redaktionsrådet, känner du igen dem?
Vem har publicerat i tidskriften tidigare?
Bläddra i några nummer, hur är kvalitet på andra artiklarna? Om möjligt kolla även vilka som har refererat till dessa artiklar; är de från någon annan eller självciteringar?
Finns tidskriften i Ulrichs?
Om den är en open access-tidskrift, finns den i DOAJ?
Finns tidsrkiften indexerad i de databaser som anges på tidskriftens sida?

Text: Pieta Eklund