Etikettarkiv: Norska modellen

Svenska nivå 2 kanaler i det norska systemet

Publicerat av

Norska modellen är en bibliometrisk del av den prestationsbaserade resurstilldelningsmodellen. Den bibliometriska delen baseras på antalet publikationer och citeringar. Den norska modellen mäter publiceringsaktivitet. I modellen poängsätts vetenskapliga publikationer baserat på publikationens kanal (förlag, tidskrift/serie eller webbplats) och publikationens form (artikel, kapitel, monografi). Kanaler är indelade i nivå 1 och nivå 2. Publikationer publicerade i nivå 2 tidskrifter ger mer poäng än nivå 1 tidskrifter. Sedan är det upp till varje lärosäte att bestämma hur poäng räknas: hur många poäng får en artikel, en monografi eller ett kapitel i en bok.

En del svenska lärosäten använder den norska modellen för resurstilldelning. Även om citeringar (se förra inlägget), eller den här typen av listor inte ska användas som mått på kvalitet (vi missar den enskilda verkets kvalitet när vi istället värderar förpackningen, dvs tidskriften eller förlaget), så är det så verkligheten ser ut. Därför kan det vara fördelaktigt att välja en kanal som ligger på nivå 2 i den norska modellen. Databasen till publikationskanaler hittar du här.

Det går söka fram svenska nivå 2 tidskrifter och förlag om du är intresserad av det. Om du går till avancerad sökning, väljer Sverige som land och nivå 2 i Scientific level får du träff på 9 tidskrifter som är värderade på nivå 2 i den norska modellen. Är du mer intresserade av nivå 1 så ändrar du den Scientifc level till nivå 1. Då finns det 22 tidskrifter listade. Låter du blir välja nivå så får du träff på alla svenska tidskrifter/förlag som är accepterade in i den här listan. På samma sätt kan du ta fram tidskrifter och förlag från andra länder som har godkänts in i listan. I den avancerade sökningen kan du begränsa dig till disciplin eller ämnesområde. Du kan också få fram vilka open access -tidskrifter finns med på listan.

Det är inte särskilt många svenska tidskrifter i den norska listan då det är norska och internationella tidskrifter som premieras. Det går dock att lämna in förslag på nya tidskrifter och/eller kanaler.

Pieta Eklund

Den norska modellen och varning för oseriösa tidskrifter

Publicerat av

Högskolan i Borås håller på med arbetet att revidera sin publiceringspolicy. Då tittar vi t.ex. på hur andra lärosätens policys ser ut, vad vi vill uppnå med policyn och hur vill vi dela resurser till forskning i framtiden. En modell som vi tittar på är den norska modellen. Göteborgs Universitet kommer att ha en dag om den norska modellen och bibliometri om ca en månad. Den norska modellen går bl.a. ut på att tidskrifter och förlag delas i kategorier som resulterar i poäng, två, en eller noll poäng. Stockholms universitet har gjort en kort beskrivning av modellen. Vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen kan du söka i den här databasen.

I Norge har de alltså haft en lista på tidskrifter och förlag som forskare har kunnat använda för att publicera sin forskning i tidskrifter eller välja förlag att publicera sin bok hos, för att försäkra sig om att publiceringen resulterar i poäng när resurser ska tilldelas. Nu har den listan uppdaterats och nästan 200 oseriösa tidskrifter har tagits bort från listan. Dessa tidskrifter bedöms så oseriösa att de inte längre är godkända kanaler för publicering och ger därför inte längre poäng i resurstilldelningen enligt den norska modellen.

Oseriösa tidskrifter och förlag är sådana som erbjuder extremt snabb publicering i något som de hävdar är peer review-granskade tidskrifter. Dessa tidskrifter lockar med open access och för att publicera i dessa tidskrifter betalar författaren en avgift som kan vara runt 100 US-dollar, alltså inte en särskilt hög summa. De som startar den här typen av tidskrifter har upptäckt att det är ett bra sätt att tjäna pengar. Problemet är att granskningen inte håller måttet; granskningen tar endast någon dag, det är svårt att veta vem som ligger bakom tidskriften och namn knutna till dessa tidskrifters editorial boards är kanske knutna till flera tidskrifter osv. Ytterligare ett problem är att dessa tidskrifter gör det svårare för seriösa open access-tidskrifter bli riktigt framgångsrika.

I Norge har flera forskare på sistone fått erbjudanden från bl.a. Nigeria, USA, Kroatien, Nya Zeeland, Singapore och Österrike. De har även fått erbjudande att ingå i redaktionen för tidskriften. Förlagen är ute efter namn och akademiska titlar för att lägga till i sina redaktioner. Kontrollera noga de förslagen du får genom att använda t.ex. Ulrich’s Periodicals Directory (du hittar den via hb.se/blr -> databaser -> U) som är ett index till tidskrifter och tidningar, eller hör av dig till Bibliotek & läranderesurser med en fråga så kan vi hjälpa dig. I ett tidigare inlägg i höstas listade vi några uppgifter som du bör titta efter för att kunna bedöma om en tidskrift/förlag är seriös. I korthet är det följande:

  1. tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns tidskriften/förlaget
  2. väl redovisat peer-review-förfarande (absolut viktigaste punkten)
  3. vilka som är med i redaktionskommittén med fullständigt namn och helst också hemuniversitet
  4. licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online
  5. det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål
  6. inbjudan att skriva en artikel välskriven
  7. vilka andra författare har publicerat i tidskriften och
  8. vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Norska Universitets-og høyskolerådet varnar i Universitetsavisa.no för oseriösa tidskrifter och förlag.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-05-14

Av: Pieta Eklund

Resurstilldelning baserat på publikationer

Publicerat av

I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-03-13

Av: Pieta Eklund