Etikettarkiv: OASPA

How open is it och andra resurser

Publicerat av

Det finns en del resurser som kan hjälpa dig i open access-världen och några av dessa presenteras här nedan.

How open is it är ett dokument skapad av SPARC, PLoS och OSAPA tillsammans. Syftet med dokumentet är att förklara open access eftersom att all open access inte är det samma. Det finns olika typer av restriktioner och detta dokument hjälper dig att förstå dessa restriktioner och kanske välja var du ska publicera dig utifrån förlagets policy om open access och parallellpublicering. Med detta vill dessa tre organisationer också flytta diskussionen från är det open access till hur öppet det är. Detta är en helt ny broschyr då den släpptes under den här veckan.

Författarrättigheter – Author addendum – är ett färdigt avtal som du kan använda för att ändra det publiceringsavtalet som du måste skriva på när du vill publicera en artikel hos ett förlag. Det går ut på att du behåller dina rättigheter till artikeln eller i alla fall behåller du rätten att parallellpublicera, m.a.o. att du behåller rätten att ladda upp din fil när du registrerar artikeln i BADA. Nu finns det även en generator (Scholar’s Copyright Addendum Engine) där du fyller manuskriptets titel, tidskriftsnamn, författarnamn, förlagsnamn och vilken typ av rättigheter du vill behålla till din artikel. Sedan genereras det en pdf-fil som du kan bifoga till förlagets publiceringsavtal. Generatorn förklaras i detalj här. Det finns inga kända fall där förlaget skulle ha avslagit beslutet att publicera när en forskare har önskat behålla vissa rättigheter till sin egen artikel.

Sherpa/Romeo använder du för att kolla vilka regler gäller för olika förlag när det gäller upphovsrätt och rätten att parallellpublicera din forskning i ett institutionellt arkiv så som BADA. De använder färger för att beskriva vilken version du får använda i ett institutionellt arkiv. Grön betyder att du kan ladda upp både preprint (innan peer review), postprint (efter peer review) eller förlagsversion (förlagets layout) av din artikel. Blå betyder att du kan ladda upp postprint eller förlagsversionen av din artikel. Gul betyder att det är endast preprint som du får ladda upp och vit betyder att de inte formellt stödjer arkivering. De flesta tillåter användningen av postprint men för att vara på den säkra sidan använd ett tillägg i publiceringsavtalet där du behåller rätten att arkivera din artikel.

Ditt bibliotek kan mycket om open access och kan kolla upp förlagsvillor och hjälpa dig bedöma om ett förlag eller tidskrift är tveksam. Hör av dig till dem när du behöver hjälp och stöd med publiceringsfrågor. Ditt bibliotek kan hjälpa dig med mycket annat också så som informationssökning, hur du arbetar med EndNote, Mendeley eller annat referensverktyg och mycket annat.

Guiden att bedöma tveksamma förlag och tidskrifter kan du hitta här.

BADA är Högskolan i Borås institutionellt arkiv. Där ska du som forskare registrera dina publikationer så som artiklar, konferenspapers och -posters, rapporter och böcker samt bokkapitel. BADA används för att ta ut statistik på hur mycket högskolans forskare har publicerat sig under året. I BADA finns även högskolans studentuppsatser i fulltext. Data från BADA används bl.a. i Swepub (databas för svensk forskning) Uppsök och Uppsatser.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen

Av: Pieta Eklund

 

Publicera Open Access

Publicerat av

Open Access publicering betyder att forskaren väljer att publicera sin artikel i en Open Access-tidskrift. Dessa tidskrifter är fritt tillgängliga för alla på internet för t.ex. läsning, nerladdning och citering.  Forskningsresultat är tillgängliga för alla med internetuppkoppling och inte bara dem som har råd att betala för en prenumeration Med Open Access-publicering blir din artikel synligare, den får mer citeringar och genomslagskraft.

Att publicera sig Open Access påverkar inte kvaliteten utan artiklarna genomgår samma vetenskapliga granskning som artiklarna i traditionella vetenskapliga tidskrifter. En skillnad däremot är att Upphovsrätten stannar hos författaren istället för att skrivas över till ett tidskriftsförlag.

Open Access-tidskrifter startades som alternativ till den traditionella tidskriftsmarknaden. Omkostnaderna för publicering finansieras oftast med article processing charge (APC), medlemsavgifter eller genom stöd från forskningsinstitutioner och till viss del även via reklam. Publiceringsavgift varierar i storlek och kan vara från $US 1000 till $US 3000. Det går att söka pengar för att kunna betala avgiften eller så kan du redan i din forskningsansökan inkludera en publiceringsavgift (APC).

Open Access-tidskrifter kan du hitta via DOAJ (Directory of Open Access Journals). Där listas tusentals tidskrifter ämnesvis. Man ska dock vara uppmärksam och undersöka förlagen då det har, som följd av Open Access, dykt upp oseriösa förlag. Dessa förlag säljer dyra prenumerationer av sina tidskrifter till biblioteken eller vänder sig direkt till forskaren för att få tag i APC-pengarna. Du kan läsa om förlagen i Universitetslärarennummer 15/11. I artikeln finns ett antal kriterier som Caroline Sutton menar kännetecknar ett seriöst OA-förlag och OA-tidskrift. Caroline Sutton är ordförande för OASPA, en internationell branschorganisation för OA-förlag. Hon menar att på tidskriftens eller förlagets hemsida bör en rad uppgifter framgå:

  1. Tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns organisationen.
  2. Väl redovisat peer-review-förfarande. (absolut viktigaste punkten)
  3. Vilka som är med i redaktionskommittén, med fullständigt namn och helst också hemuniversitet.
  4. Licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln, så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online.
  5. Det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål. (Universitetsläraren, 2011, 15/11)

Ytterligare några punkter som man kan tänka på är: inbjudan att skriva en artikel välskriven, vilka andra författare har publicerat i tidskriften och vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Både på Lunds Universitet och på Blekinge Tekniska Högskola finns bra sidor om tveksamma OA-förlag. Om du har blivit kontaktad av ett förlag som du inte känner till eller är tveksam till, tveka inte att kontakta Bibliotek & läranderesurser.
Parallellpublicering är också ett sätt att publicera sig Open Access. Det betyder att du tillgängliggör din vetenskapligt granskade artikel fritt tillgängligt via BADA (Borås Academic Digital Archive).

Parallellpublicering är också ett sätt att möta kraven från forskningsfinansiärer som kräver Open Access.  Det finns studier som visar att parallellpublicering ökar citeringsfrekvensen av artiklarna. Det är också bra att veta att 90 % av förlagen tillåter, utan tillstånd, parallellpublicering i författarens heminstitutions arkiv. Då är det författarens slutgiltiga version, inte förlagets publicerade version som kan läggas i BADA. Det enda som behövs är en komplett referens till förlagets version. Det kan finnas en embargoperiod, vilket betyder att artikeln får publiceras efter en viss tid men allt detta tar BADA hand om. Om du vill läsa själv vad förlagen tillåter kan du besöka Sherpa/Romeo.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-24

Av: Pieta Eklund