”Publishing research without data is simply advertising, not science”
Är det så? Att publicera forskningsresultat utan tillhörande forskningsdata är bara marknadsföring, inte vetenskap som Graham Steel säger. Det är dock en modifiering av Claire Bowers uttalande: ”Publishing articles without making the data available is scientific malpractice”. Vad dessa två försöker säga, utifrån min tolkning, är att göra forskningsdata tillgänglig är nästa steg i att göra vetenskap open access.
Tanken med att tillgängliggöra forskningsdata är att andra ska ha möjlighet att reproducera resultaten för att säkerställa reliabiliteten i resultaten men även få mer värde ut ur forskningsdata. Det handlar även om att få bättre förståelse av t.ex. forskningsfältet där negativa resultat sällan publiceras, bl.a. inom biomedicin. För att kunna reproducera behövs det bättre hantering av forskningsdata och länkning mellan forskningsdata och publikation. Det krävs också möjlighet att hitta forskningsdata, kunna veta vilka som har samlat in data och möjlighet att refererar till det på samma sätt som det hänvisas till forskningsresultat.
I somras hade EU bjudit in många olika intressenter att diskutera öppen forskningsdata, bl.a. forskare, finansiärer, systemansvariga och bibliotekarier. Deras input är viktigt då det kommer att påverka den kommande stora utlysningen Horizon 2020. Utgångspunkten för diskussionerna var fem frågor:
- Hur kan vi definiera forskningsdata och vilken typ av data borde vara öppet tillgängliga?
- När och hur ska tillgängligheten begränsas?
- Hur ska frågan om återanvändning av data behandlas?
- Var ska forskningsdata bevaras och tillgängliggöras?
- Hur kan vi öka medvetenhet om data och arbeta för delningskulturen?
Sverige har skrivit på OECD:s deklaration för tillgång till forskningsdata som har finansierats med skattemedel. Deklarationen handlar om att stödja tillgång till och delning av forskningsdata. De som har skrivit på deklarationen har också förbundit sig till att arbeta för att tillgängliggöra digital forskningsdata enligt de mål och principer som finns listade i deklarationen, bl.a. öppenhet, internationella standarder, regler och ansvarsområden för alla involverade parter.
I diskussionerna framkom det att kommersiell data och data som kan spåras tillbaka till en individ bör hållas hemligt däremot skulle viss aggregerad data vara öppet. Det talades också embargo-perioder för data som kommer från samarbete mellan offentlig och privat verksamhet för att locka investerare.
Något som bör funderas på när det diskuteras forskningsdata är att den som samlar in data har också bäst förståelse för vilka begränsningar det finns, vilket den som analyserar forskningsdata i andra eller tredje led kan sakna. Uppgiften att analysera forskningsdata som någon annan har samlat in bör man ta sig an med försiktighet.
Frågan om öppet tillgänglig forskningsdata har större hinder på vägen open access till forskningsresultat p.g.a. flertal undantag så som integritet, affärshemligheter, nationella hemligheter, kommersiella intressen, immaterialrätt och alla andra argument som jurister kan komma på för att undvika att forskningsdata hamnar under open access-förpliktelser.
Pieta Eklund
Gilla detta:
Gilla Laddar in …
Under Internationella Open Access-veckan arrangerar vi en Biblioteksfrukost på temat öppen tillgång. I år har det varit mycket utvecklingar inom området öppen tillgång i Sverige. Under denna Biblioteksfrukost kommer forskningsbibliotekarie Signe Wulund bland annat berätta om vad som hänt med förlaget Elsevier, och presentera lösningar på hur man kan få tag på inlåst forskning. Vill du delta behöver du anmäla dig via dett aformulär senast den 22 oktober.