Etikettarkiv: publiceringspolicy

Hur gör du din forskning Open Access

Publicerat av

I Sverige har bl.a. Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och Kungliga biblioteket skrivit på Berlin deklarationen men som en enskild person skriver du kanske inte på deklarationen. I detta inlägg kan du läsa några tips till dig som forskar, är bibliotekarie eller anställd vid ett universitet eller en högskola eller forskningsfinansiär om vad som du kan göra för att göra forsknings fritt tillgängligt. Tipsen kommer från den officiella sidan för Open Access Week 2012.

Du som forskar kan skicka in din artikel till en open access-tidskrift när det finns en lämplig sådan inom ditt område. Se bara till att de inte är en tveksam open access-tidskrift och är du misstänksam, hör av dig till ditt bibliotek för råd. Du kan också parallellpublicera genom att ladda upp din pre-print i ett institutionellt arkiv som hos oss heter BADA och om förlaget tillåter så kan du även ladda upp postprint. Det finns en viss förvirring kring begreppen preprint och postprint. Preprint i detta fall syftar till den version av din artikel som inte har genomgått en granskningsprocess än och postprint till den version som har gått igenom granskningsprocessen och ändringarna är gjorda men som inte har sätts med förlagets typsnitt och layout än. Närmare 80% av förlag tillåter deponeringen av postprint i ett institutionellt arkiv. Kom ihåg att alltid behålla din upphovsrätt; förlaget behöver inte ha upphovsrätten för att kunna publicera din artikel! Om förlaget inte tillåter dig behålla upphovsrätten, fundera på om det är ett förlag du vill publicera hos och se till att du i alla fall behåller rätten att parallellpublicera. Fler tips på vad du som forskare kan göra för att främja open access.

Om din institution inte än har ett institutionellt arkiv så kan du börja arbeta för att sätta upp ett sådant. Om din institution inte har råd med ett eget arkiv (antingen ett som ni köper eller ett open source) så finns det ett ”föräldrarlöst arkiv” (orphan repository) som du kan marknadsföra för de forskare som vill publicera open access. Du som är bibliotekarie kan också hjälpa forskare att deponera deras forskning i det institutionella arkivet. Du kan också marknadsföra open access och publicering i en open access-tidskrift och prata om fördelarna med open access (forskares resultat kommer till användning snabbare, alla har obehindrat tillgång till forskning, fler citeringar till artiklarna osv.) Fler tips på vad du som bibliotekarie kan göra för att främja open access.

Även forskningsfinansiärer kan arbeta för open access. Många finansiärer kräver redan open access-publicering för de publikationer som är ett resultat av forskning som de finansierar. Självklart kan det finnas undantag till regeln så som att forskningen är hemligstämplad, det finns en pågående patentasökning eller att resultaten förväntas generera inkomst. Forskningsfinansiärer kan erbjuda sig att betala publiceringsavgiften, sponsra open access-tidskrifter eller hjälpa dessa tidskrifter att täcka avgifter för de forskare som annars inte skulle ha råd att publicera open access. Fler tips på vad du som forskningsfinansiär kan göra för att främja open access.

Universitet och administratörer kan också verka för open access. De kan göra så genom att implementera en policy som främjar open access-publicering. Vi på Högskolan i Borås har en publiceringspolicy. Den skulle dock kunna göras tydligare när det gäller open access-publiceringen, parallellpublicering och att forskare ska behålla rätten till sina artiklar. Fler tips på vad universitet och administratörer kan göra för att främja open access.

Det finns m.a.o. mycket som en enskild person, vissa fall i samverkan med andra, kan göra för att verka för open access.

289x92

 

 

 

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-10-23

Av: Pieta Eklund

Den norska modellen och varning för oseriösa tidskrifter

Publicerat av

Högskolan i Borås håller på med arbetet att revidera sin publiceringspolicy. Då tittar vi t.ex. på hur andra lärosätens policys ser ut, vad vi vill uppnå med policyn och hur vill vi dela resurser till forskning i framtiden. En modell som vi tittar på är den norska modellen. Göteborgs Universitet kommer att ha en dag om den norska modellen och bibliometri om ca en månad. Den norska modellen går bl.a. ut på att tidskrifter och förlag delas i kategorier som resulterar i poäng, två, en eller noll poäng. Stockholms universitet har gjort en kort beskrivning av modellen. Vetenskapliga tidskrifter, serier och förlag som är godkända enligt modellen kan du söka i den här databasen.

I Norge har de alltså haft en lista på tidskrifter och förlag som forskare har kunnat använda för att publicera sin forskning i tidskrifter eller välja förlag att publicera sin bok hos, för att försäkra sig om att publiceringen resulterar i poäng när resurser ska tilldelas. Nu har den listan uppdaterats och nästan 200 oseriösa tidskrifter har tagits bort från listan. Dessa tidskrifter bedöms så oseriösa att de inte längre är godkända kanaler för publicering och ger därför inte längre poäng i resurstilldelningen enligt den norska modellen.

Oseriösa tidskrifter och förlag är sådana som erbjuder extremt snabb publicering i något som de hävdar är peer review-granskade tidskrifter. Dessa tidskrifter lockar med open access och för att publicera i dessa tidskrifter betalar författaren en avgift som kan vara runt 100 US-dollar, alltså inte en särskilt hög summa. De som startar den här typen av tidskrifter har upptäckt att det är ett bra sätt att tjäna pengar. Problemet är att granskningen inte håller måttet; granskningen tar endast någon dag, det är svårt att veta vem som ligger bakom tidskriften och namn knutna till dessa tidskrifters editorial boards är kanske knutna till flera tidskrifter osv. Ytterligare ett problem är att dessa tidskrifter gör det svårare för seriösa open access-tidskrifter bli riktigt framgångsrika.

I Norge har flera forskare på sistone fått erbjudanden från bl.a. Nigeria, USA, Kroatien, Nya Zeeland, Singapore och Österrike. De har även fått erbjudande att ingå i redaktionen för tidskriften. Förlagen är ute efter namn och akademiska titlar för att lägga till i sina redaktioner. Kontrollera noga de förslagen du får genom att använda t.ex. Ulrich’s Periodicals Directory (du hittar den via hb.se/blr -> databaser -> U) som är ett index till tidskrifter och tidningar, eller hör av dig till Bibliotek & läranderesurser med en fråga så kan vi hjälpa dig. I ett tidigare inlägg i höstas listade vi några uppgifter som du bör titta efter för att kunna bedöma om en tidskrift/förlag är seriös. I korthet är det följande:

  1. tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns tidskriften/förlaget
  2. väl redovisat peer-review-förfarande (absolut viktigaste punkten)
  3. vilka som är med i redaktionskommittén med fullständigt namn och helst också hemuniversitet
  4. licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online
  5. det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål
  6. inbjudan att skriva en artikel välskriven
  7. vilka andra författare har publicerat i tidskriften och
  8. vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Norska Universitets-og høyskolerådet varnar i Universitetsavisa.no för oseriösa tidskrifter och förlag.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-05-14

Av: Pieta Eklund

HBs publiceringspolicy

Publicerat av

Högskolans publiceringspolicy är från 2007 och mycket har hänt sedan dess. Forskningsfinansiärer t.ex. har fått ögonen upp för Open Access och ställer krav på forskare som får pengar från just dem och det finns bevis på att forskning som läggs ut fritt tillgänglig får mer spridning med citeringar osv.

Vi på högskolan håller just nu på att omarbeta policyn. Syftet med omarbetningen är bl.a. att tydliggöra högskolans ställning till Open Access. Policyn säger att alla anställda vid högskolan ska registrera sina publikationer i BADA och uppmanas även att publicera sina artiklar i fulltext i BADA. I policyn står det också att anställda vid HB rekommenderas att publicera sig i tidskrifter som av Vetenskapsrådet räknas som internationellt erkända tidskrifter och i sådana tidskrifter som stärker samarbetet mellan akademin och professionen.

Hur går dessa två kraven ihop om erkända tidskrifter och Open Access? Parallellpublicering är svaret. Om du inte hittar en tidskrift som är både Open Access och erkänd så kan du välja att publicera i den erkända tidskriften eftersom du lägger ut din slutversion av artikeln i BADA. För att hitta Open Access-tidskrifter besök DOAJ.

Tidigare i oktober kom en rapport om Open Access vid svenska lärosäten i vilken det framgår att i stort sett alla svenska universitet och högskolor arbetar för att främja Open Access. I rapporten framgår t.ex. att Chalmers kräver att ALLA forskningspublikationer görs fritt tillgängliga inom sex månader eller vid undantagsfall senast 12 månader efter publicering. Det finns även en tydlig uppmaning att inte överlåta sina rättigheter till förlagen eller åtminstone försäkra sig rätten att parallellpublicera. I jämförelse med Högskolan i Borås publiceringspolicy är Chalmers policy mycket starkare formulerad. Än så länge rekommenderar vi bara Open Access-publicering och vi har inte något beslut om obligatorisk fulltextpublicering så som t.ex. Högskolan i Jönköping, Karolinska Institutet,KTH och SLU har, inte ens när det gäller avhandlingar skrivna vid högskolan. Detta är sådant som diskuteras i samband med revideringen av HBs publiceringspolicy.

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2011-10-25

Av: Pieta Eklund