Hantering av forskningsdata – ett nytt område för biblioteket

Under våren 2017 har biblioteket deltagit i en utbildning i att hantera forskningsdata. Utbildningen har letts av Svensk Nationell Datatjänst (SND) och har inkluderat flera olika aspekter av hantering av forskningsdata; skapande av datahanteringsplaner, beskrivning av data, filhantering, arkivering och tillgängliggörande av data. Under tre dagar har bibliotekets team för forskarstöd, tillsammans med arkivarie och jurister på högskolan, studerat och diskuterat dessa frågor.  Utbildningen har varit mycket givande, och gett en fördjupad inblick i hur komplexa dessa frågor är, inte minst de juridiska aspekterna kring hanteringen av data. Detta blir speciellt tydligt då forskningen rör sig runt människor, och personuppgifter hanteras.

Efter genomgången utbildning på SND har ett utbildningspaket för forskare arbetats fram, och en test av detta har genomförts under senvåren. Under två halvdagar har fyra forskare vid högskolan deltagit i föreläsningar och workshop runt hanteringen av forskningsdata, med fokus på deras egna data. Att tillsammans med forskare, som är experter på sina egna data, fördjupa diskussionerna ytterligare har varit givande för samtliga inblandade (även forskarna). De forskare som deltagit i utbildningspaketet är Daniel Ekwall, Helena Francke, Katarina Karlsson och Laura Darcy.

Första halvdagen handlade om datahanteringsplaner. Datahanteringsplaner är egentligen ingen nyhet i forskningsprocessen. Det som är en nyhet är att datahanteringsplanen är ett sammanhållet dokument besvarar alla frågor om hur data samlas in, varför, hur den bevaras och vem som har tillgång till den och som behöver uppdateras kontinuerligt under forskningsprocessen. Tidigare har liknande frågor eventuellt tagits upp forskningsmedelsansökningar men inte till samma detaljnivå. Det visades också några verktyg som kan underlätta arbetet med datahanteringsplaner.

Den andra halvdagen användes för att prata om juridiska aspekter på datahantering och arkivering av forskningsdata. Fokus låg på den nya dataskyddsförordningen som träder i kraft i maj 2018. De fyra forskarna hade många frågor kring hantering av personuppgifter i ljuset av den nya förordningen.

Utbildningen på SND blir grunden för att skapa en arbetsgrupp vid Högskolan i Borås vars uppgift blir att hjälpa forskare med datahanteringsplaner, arkivering av forskningsdata samt tillgängliggörande av forskningsdata. För tillfället går den blivande gruppen under namnet Data Access Unit (DAU). Liknande arbete pågår på de flesta svenska lärosäten då frågan om arkivering och öppet tillgängliggörande av forskningsdata ligger högt på agendan inom EU (Horizon 2020 t.ex. kräver öppet tillgängliggörande av forskningsdata) och i Sverige då det antas att många forskningsfinansiärer framöver kommer att kräva inkluderingen av datahanteringsplan i ansökan om forskningsmedel och öppet tillgängliggörande av forskningsdata.

Vill du att vi kommer till din forskningsgrupp för ett samtal eller workshop kring forskningsdata och datahanteringsplaner? Kontakta oss gärna!

Läs tidigare inlägg om forskningsdata i Forskningsrelaterat.

SND:s julkalender

SND (Svensk Nationell Datatjänst) som sysslar med att göra forskningsdata öppet tillgänlig för att underlätta för forskare att få tillgång till befintliga data. De ger även stöd och rådgivning under forskningsprocessen. Iår har de skapat en julkalender som har som tema Svenska Gallupinstitutets undersökningar 1942-1956. Det är material som kommer från Svenska Gallupinstitutet. SND beskriver materialet bl.a. så här:

“Materialet består av 10 pärmar med ca 550 frågeformulär från perioden 1942-1954. Utöver dessa har vi ca 500 bundna eller häftade rapporter som innehåller uppgifter om syfte, urval, frågeformulär samt resultat i form av korstabeller. Dessa rapporter varierar i storlek från ca 10 till flera hundra sidor.”

Det finns många olika frågeställningar representerade, bl.a. politiska frågor, köpvanor, attitydfrågor och läsvanor. Se vilka studier som galluparkivet innehåller.

Bakom dagens lucka finns “skälen till att barn får gå på biograf och söndagsskola”. 69% menar att det är bra som uppfostran och nyttigt för barnen att gå på söndagsskola medan ingen tycker att anledingen att gå på söndagsskola är omväxling, förströelse. 71% däremot anser att biobesök är omväxlande och förströelse.

Bilden kommer från SND:s julkalender.

snd

Pieta Eklund