I dagarna är det meningen att alla högskolor och universitet ska skicka in ett remissvar på rapporten Prestationsbaserad resurstilldelning för universitet och högskolor av professorn Anders Flodström. Även många andra myndigheter, forskningsintensiva organisationer och andra intressenter har bjudits in att lämna in synpunkter på förslagen som Flodström har. Det har pågått diskussioner kring rapporten, olika resurstilldelningsmodeller samt för- och nackdelarna med citeringsbaserad resurstilldelning.

Det är inte oproblematiskt att använda citeringar för resurstilldelning av flera anledningar bl.a. en publikation får sina citeringar löpande under flera år, alla vetenskapsområden har olika publiceringstraditioner: naturvetenskapliga områden publicerar många artiklar och inom humanistiska områden har huvudkanalen att publicera sig varit böcker. Ofta är det endast citeringar i internationella vetenskapliga tidskrifter som räknas eller som ger poäng. Även institutionens storlek spelar roll för antalet citeringar, speciellt antalet publikationer som kan citeras. De mindre högskolorna, så som Högskolan i Borås, har inte samma förutsättningar att publicera samma mängd artiklar som de större universiteten. Jämför vi t.ex. antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Göteborgs universitet med antalet vetenskapliga artiklar publicerade av forskare verksamma vid Högskolan i Borås under 2011 så har GU 17 gånger fler publikationer som andra kan citera, än vi. För vår del är det även viktigt att observera, om citeringar används som mått, att vi har devisen ”Vetenskap för profession”. Forskare från Högskolan i Borås bör alltså samverka med företag och organisationer i närsamhället. Detta samarbete resulterar i viktiga och intressanta rapporter men de resulterar sällan i publikationer som ger några poäng i resurstilldelningsmodeller, oftast p.g.a. de publiceras i högskolans egen rapportserie, de publiceras på svenska så att deltagare och andra intressenter kan läsa resultaten och inte i internationella vetenskapliga tidskrifter. Läs även Olle Häggströms, ledamot i Vetenskapsrådets ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap samt professor i matematisk statistik på Chalmers, mycket läsvärda inlägg om det som han kallar för citeringsspelet.

Malmö högskola har tagit ett beslut om en indikatormodell, som inte är införd än, där både samverkan och open access tas till hänsyn, vilket är mycket intressant. Dessa två faktorer är viktiga att uppmärksamma vid resurstilldelning; samverkan p.g.a. orsaker nämnda i stycket ovan och för att open access-publicering fortfarande är relativt nytt och dessa tidskrifter inte har fått den spridningen än som tidskrifterna med den traditionella prenumerationsbaserade affärsmodellen har haft sedan länge.

Ytterligare en sak att uppmärksamma när vi diskuterar att basera resurstilldelningen på citeringar är att Högskolan i Borås har fått rättigheter att utfärda forskarexamen inom det konstnärliga området. Om en kollektion eller en design är forskningsresultatet, hur ska det citeras?

Ulf Kronman har skrivit ett förslag till en modell för resurstilldelning. Han föreslår att fördelningen baseras på en kombination av data både från Swepub, Vetenskapsrådets bibliometriska system och från Web of Science (WoS) och att tidskrifter och förlag som inte indexeras i WoS delas in i nivåer. Nivåindelningen av tidskrifter och förlag känns igen från den norska modellen. Läs en kort förklaring till den norska modellen av Per Ahlgren (bibliometriker vid Stockholms universitet).

Läs även några av de andras remissvar på rapporten:

1,  2,  3,  4,  5

Ursprungligen publicerad i Biblioteksbloggen 2012-03-13

Av: Pieta Eklund